Det ända jag längtar efter nu är sommaren. Sommaren som försvann lika fort som den kom. Värmen, solskenet och ledigheten. Nu är vi en bra bit in på hösten då man måste frysa av sig tårna den korta biten upp till busshållsplatsen. Även vinterjackan är framplockad och hänger så prydligt nere på kroken i hallen.

I år är vintern konstigt nog ingenting som lockar mig. Det jag älskar med vintern är att man kan få chansen att bege sig utför i backarna och känna snön yra i ansiktet, men annars längtar jag bara tillbaka till sommaren. Varför? Vintern går väl inte att tröttna på?

Tiden är det som förhindrar att

allt händer samtidigt.

- Graffiti