Idag är en speciell dag för minst fyra personer, personerna i fråga heter Maria, Therese, Louise och Frida. Vederbörande ska nämligen åka till Malta i natt klockan kvart i fyra.

Fulländad packning av kläder, saker och ännu mera saker är tveksam. Om dessa människor kommer komma iväg och ha alla saker med sig, då ska jag utan tvekan rita ett kors i taket. Med röd krita.

Men å andra sidan, saker går att köpa där.

Så, nu har jag vart ute och tagit ner grannens katt från fågelholken i trädet på tomten. Envisa katt. Högljudda fåglar.

Vi ska höras och ses om tre veckor, var inte avundsjuka.

Vänner, vi finns under samma himmel.

Nu mina vänner, är det sommarlov! Känns det inte bra i tårna? Jag har inte gjort en enda vettig grej idag. Första dagen på sommarlovet. Varför inte? Trots sommarlov tycker man att sovmorgon kanske skulle vara aktuellt, inte då! Klockan tio över åtta står det en familj som skulle kunna ha varit min och en tant mitt i mitt egna rum. Vilken integritet. Syftet tanten som inte tillhörde min familj hade var att göra om mitt rum, en så kallad hus-stylist. Det mesta i mitt rum var tydligen för fult för att synas på bild. Det känns utomordentligt kul att höra, jag menar, vem vill inte höra det?

Nu börjar också regnets tidsålder börja, det har regnat i evigheter nu, men det gör mig ingenting, den här dagen är ospeciell.

Snart bär det av, vi lyfter från marken!

Älskar vi inte sol? Bad hela dagarna! Skolan snart slut. Jag har tippat över världens ände, och hamnat på ett härligt ställe. Det var inte svart och kallt som jag trodde. Livet har sina goda stunder, är det inte så?

Just idag har jag ingen lust att sitta här och dokumentera mitt liv, så ha det bra gott folk!

Idag får man nöja sig med en textbit, kolla närmare på texten. Jag gillar den.

Tänk över saken.

But blood runs thicker, oh
But blood runs thicker, oh
We're thick as thieves, you know
If that's important to you
It's important to me
I tried to make you see
But you don't wanna know
You don't want to know

Oh what became of the Likely Lads?
What became of the dreams we had?
Oh what became of forever?
Oh what became of forever, though?
We'll never know

Please don't get me wrong
See I forgive you in a song
We call the Likely Lads

- The Libertines, What became of the likely lads

Just nu sitter jag och väntar på att mäklaren ska ha fikat klart och åka iväg i sin dyra, fräsiga, blåa sportbil medans jag lyssnar på ett sjukt radioprogram. Fem minuter har passerat och jag har fortfarande inte lyckats lista ut vad de pratar om på radiokanalen. Mycket hummande och ljud som "öhh". Jag tror bestämt det handlar om spel! Bäst att byta, dataspel är inte min sak.

Snart är vi bortom skolans grindar vänner, låt oss njuta!

Mina tankar vandrar bort till andra människor, dom som ligger lite extra nära mig. Jag saknar en del, kanske snäppet för mycket för att våga göra något åt saken. Att bli undviken halvt som halvt dag in och dag ut känns.. fel.. som minnen som håller på att packas ner i flyttlådor för att tarnsporteras till något nytt ställe där de kan stå och damma. Jag är allergisk mot flyttlådor så skärpning! Ge mig ett liv.

if I only could bring you to my hood